söndag 4 oktober 2009

Fruktansvärt mycket snack, men en väldigt liten verkstad

Jag har tänk på en sak. Jag är verkligen en svår person emellanåt.

  1. Jag är den mest "oimpulsiva" människan i världen, för det värsta jag vet är att ta snabba beslut som jag inte kunnat förbereda mig inför.

  2. Jag är väldigt lättpåverkad och nickar och ser glad ut och håller med om allt vad folk tycker. Ibland i varje fall.

  3. Mitt humör är värre än en berg -och dalbana. Ibland är jag så glad att jag bara vill springa runt naken och sjunga "jag är så lyyycklig, jag är så lyyycklig, jag är så lycklig måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, jag är så lyyycklig, jag är så lyyycklig, ja jag är lyyycklig hela långa veckan ut". Men helt plötsligt faller allt samma och jag vill bara gräva en grop att hoppa ner i, i väntan på att någon ska fylla igen den.

  4. Jag är fruktansvärt velig och behöver ofta lång betänketid på mig

  5. Jag kommer på så många saker som jag vill göra, och fantiserar ihop hur jag ska göra och hur kul det kommer att bli. Men blir alla dessa drömmar av? Nja, sällan.

  6. Sen är det väl tusen och åter tusen saker till som jag inte kan behärska...

Så nu känner jag som så att jag måste ändra min livsstil litegrann. Bli mer impulsiv, mer positiv, visa fram fötterna och stå för vad jag vill och tycker och slutligen trolla bort min beslutsångest. Jag lever ju bara en gång, så det är väl lika bra att jag lever nu!

Inga kommentarer: